Skolverket säger att det läckta muntliga provet fortfarande går att använda, ”tack vare provets karaktär”. Men vad mäter ett prov när förberedelserna kan skötas av en chattbot?

I torsdags publicerade ett anonymt TikTok-konto det som påstås vara hela det muntliga nationella provet i svenska för årskurs 9: sju texter och tillhörande provfrågor. Skolverket har bekräftat att delar av provet har spridits under pågående provperiod, men säger att resultaten ändå går att använda, ”tack vare provets karaktär”.

Först de goda nyheterna. Sällan har så många niondeklassare läst alla sju provtexterna. ”Du har räddat hela mitt betyg”, skriver en elev i kommentarsfältet. Lärare brukar få vänta månader på sådan läslust.

En svaghet som Skolverket redan känner till

Det intressanta är inte bara läckan utan vad den gör möjligt: att förbereda svar på frågor som kan komma på provet. Själva problemet är inte nytt för Skolverket. Redan i april 2023 visade SVT att ChatGPT kunde skriva delar av gymnasiets nationella prov i svenska, där eleven skriver sitt tal hemma och framför det i klassrummet. Skolverkets enhetschef Anders Boman sa då: ”Att eleven får förbereda talet hemma är naturligtvis en svaghet.” Från hösten skulle själva framförandet väga tyngre än manuset, och på sikt skulle betygsgrundande moment som förbereds hemma fasas ut. Samtidigt förklarade han att ett nationellt prov tar ungefär två år att ta fram och måste prövas på hundratals elever, vilket gör det svårt att anpassa sig snabbt.

Det citatet gäller gymnasiet, men principen är densamma. Det har gått tre och ett halvt år, och i höst har en anonym TikTok-kanal gjort de sju provtexterna tillgängliga för elever som ännu inte gjort provet.

Läckan är ett symptom

På några minuter kan en chattbot skriva en monolog till var och en av de sju läckta texterna, gärna ”som en femtonåring, med lagom mycket tvekan”. Om någon har förberett sig så inför just det här provet vet vi inte. Men undersökningarna visar att eleverna redan använder AI i skolarbetet. I en undersökning som TGM Research gjorde åt NoPlagio.it 2025, med 1 007 italienska elever i åldern 16–18 år, uppgav 97 procent att de använde generativ AI. Drygt hälften, 51 procent, uppgav att de använde den varje vecka och 19 procent varje dag, och 75 procent att de använde den till skoluppsatser och projekt.

Det finns inget skäl att tro att svenska niondeklassare lever i en annan verklighet, och de svenska siffrorna pekar åt samma håll:

  • I Ungdomsbarometerns undersökning från 2023 (1 037 personer i åldern 15–24) sa 54 procent att de någon gång använt AI till en skoluppgift på ett sätt som de själva trodde inte var tillåtet. Dessutom visste 40 procent inte vilka regler som gällde.
  • Enligt Internetstiftelsens rapport Barnen och internet 2025 använder mer än sex av tio gymnasieelever AI i skolarbetet.
  • I Skolverkets uppföljning från maj 2026 uppger fyra av tio lärare att de tagit initiativ till eller godkänt att eleverna använder AI, mot knappt två av tio 2024. En del lärare har dessutom ändrat sina bedömningstillfällen på grund av risken för fusk.

Klockorna går olika fort

Ett prov tar två år att ta fram. AI-verktygen förändras på månader. I juli 2026 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla digitala, centralt rättade nationella slutprov. De första planeras till 2029 i vissa ämnen på gymnasiet, och de första meritvärdena som bygger på dem räknas 2031. Syftet är att göra bedömningen mer likvärdig, motverka betygsinflation och minska risken för ”vissa typer av fusk”. I regeringens pressmeddelande nämns varken AI eller läckor. De som går i nian i år gick i femman när ChatGPT kom. När de nya proven kommer är de vuxna.

Vad är det egentligen vi mäter?

Skolverket hänvisar till ”provets karaktär”. Man kan gissa att poängen är att ett muntligt prov bedömer hur eleven talar, inte vad eleven kan utantill. Det kan stämma. Men tänkandet sker i förberedelsen: hur man ordnar tankarna, vad man väljer ut, vad man säger med egna ord. Om det arbetet överlåts åt en chattbot riskerar provet att främst mäta hur väl eleven framför ett svar som någon annan har formulerat. Det är också en färdighet, men en annan. Att plugga in svar i förväg är inget nytt. Det nya är att det bara tar några minuter att få fram ett svar som låter övertygande.

Frågor som ännu inte fått svar

  • Vilka slutsatser har de som ansvarar för proven, och politikerna, dragit under de fyra år som gått sedan ChatGPT lanserades? Och vad blev det av beskedet från 2023 om att fasa ut moment som förbereds hemma?
  • Vad betyder ”likvärdig bedömning” när provperioden är fem veckor lång och texterna kan vara kända för dem som gör provet sist?
  • Hur ser man hur mycket eleven själv tänker, när förberedelserna sker tillsammans med AI?
  • Vem avgör detta, och vilket svar får de elever som gör provet den här månaden?

Man kan läcka en uppgift. Man kan inte läcka en förmåga. Frågan är om provet mäter den.

Nyckeltal

  • 97 procent (86 procent året innan): andel italienska elever i åldern 16–18 år som uppgav att de använde generativ AI (NoPlagio.it / TGM Research, 1 007 elever, 2025)
  • 51 procent och 19 procent: andel som uppgav att de använde generativ AI varje vecka respektive varje dag (33 respektive 8 procent året innan) (NoPlagio.it / TGM Research, 2025)
  • 75 procent: andel som uppgav att de använde AI till skoluppsatser och projekt (NoPlagio.it / TGM Research, 2025)
  • 54 procent: andel som någon gång använt AI till en skoluppgift på ett sätt de själva trodde inte var tillåtet; 40 procent visste inte vilka regler som gällde (Ungdomsbarometern, 2023, 1 037 personer i åldern 15–24)
  • Mer än 6 av 10: andel gymnasieelever som använder AI i skolarbetet (Internetstiftelsen, Barnen och internet 2025 (uppgiften via Dagens PS))
  • 4 av 10 lärare: har tagit initiativ till eller godkänt att eleverna använder AI (knappt 2 av 10 år 2024) (Skolverket, maj 2026, 368 lärare i en webbpanel)
  • 2029 och 2031: första nationella slutproven (vissa gymnasieämnen) respektive första meritvärdena som bygger på dem (Regeringen, juli 2026)

Om det arbetet överlåts åt en chattbot riskerar provet att främst mäta hur väl eleven framför ett svar som någon annan har formulerat.

Chorst Klaus är vd och grundare av Plag (plag.se), en tjänst som upptäcker plagiat och AI-genererade texter åt studenter och lärare.

Den här artikeln får återpubliceras gratis, med angivande av författaren Chorst Klaus och en länk till den här sidan.

Läs mer

Vill du veta mer om hur vi arbetar med plagiat och AI-genererade texter tillsammans med studenter och lärare? Du kan läsa mer om vårt arbetssätt och våra verktyg, utan någon förpliktelse.

Blogg